Am
Det var Blue Bird av Hull,
E
det var Blue Bird, en brigg,
Am E Am
som med sviktande stompar stod på
G C Dm
Över Soten i snöstorm med nedisad rigg,
E
själva julafton sjuttiotvå.
Dm
Surra svensken till rors,
E
han kan dreja en spak,
Dm E Am
ropar skepparn, - All rigth boys, lös av!
Am E Am E
Och Karl Stranne från Smögen blev surrad till rors
Am
på Blue Bird som var dömd att bli vrak.
Am
Han fick Hållö fyrs blänk,
E
fast av snöglopp och stänk,
Am E Am
han stod halvblind - han fick den i lo,
G C Dm
och i lä där låg Smögen, hans hem, där hans mor
E
just fått brevet från Middlesborough.
Dm E
- Nå vad säger du Karl, går hon klar? - Nej, kapten!
Dm E
Vi får blossa, för här är det slut!
Am E
Vi har Hållö om styrbord och brott strax i lä!
Am E Am
- Ut med ankarna! Båtarna ut!
[ Tab from: https://www.guitartabs.cc/tabs/i/imperiet/briggen_blue_bird_av_hull_crd_ver_2.html ]
Am
Men hon red inte opp.
E
Och hon fick ett par brott,
Am E Am
som tog båten de hade gjort klar.
Am G C Dm
- Jag tror nog sa Karl Stranne, att far min gått ut,
E
emot oss. Jag litar på far!
Dm E
- Båt i lä! Båt i lä! Det är far - Det är vi!
Dm E
Det är far min från Smögen! Hallå!
Am E
- Båt i lä! sjöng han ut, dom är här! Jumpa i
Am E Am
alle man - vi blir bärgade då!
Am E
Det var Stranne, den äldre, en viking, en örn,
Am G C Dm
tog sitt renade brännvin ur vinskåpets hörn
E
till att bjuda de skeppsbrutna på.
Dm E
- Hur var namnet på skutan, han sporde och slog
Dm E
nio supar i spetsiga glas.
Am E
- Briggen Blue Bird! - Det tionde glaset han tog
Am E Am
och han slog det i golvet i kras!
Am E
- Sa ni Blue Bird, kapten, briggen Blue Bird av Hull?
Am
Gud i himlen! var är då min son?
G C Dm
Var är pojken, kapten? För vår frälsares skull!
E
Det blev dödstyst bland männen i vrån.
-----
-----
-----
-----
Am E
Gubben Stranne tog sakta sydvästen utav.
Am E Am
- Spara modern, kapten, denna kväll!
G C Dm
Nämn ej namnet på briggen som har gått i kvav,
E
nämn ej Blue Bird av Hull, är Ni snäll!
Dm E
Och kaptenen steg upp. Han var grå, han var tärd,
Dm E
stormen tjöt, knappt man hörde hans ord.
Am E
När han sa med skälvande röst till sin värd:
Am E Am
- Karl stod surrad och glömdes ombord!
